Krans av pil

Inför julen fick jag möjlighet att göra en krans av pil. Den dekorerade jag sedan med lummer, kryddor, nötter och torkade apelsinskivor. Lummern är köpt i en blomaffär, för den i naturen är fridlyst och får absolut inte plockas.

Kransen gjorde jag av ett knippe med blötlagd pil. De långa pilskotten/grenarna får man mjuka upp med händerna innan man börjar arbeta med den.
Jag började att göra en ring av en gren. Flera grenar virade jag ihop så de blev till en början av en krans. Pilen vred jag sedan runt tills den hade blivit så tjock som jag vill ha den. Mot slutet av "flätningen" knäckte jag medvetet grenarna så att kransen blev mer luftig och kantig.
När man "flätar" räcker det att fästa de nya pilgrenarna in i kransen, så låser man dem så de inte lossnar.

En vecka senare efter att jag gjort kransen, var det dags att börja dekorera den. Som en grön grund använde jag färsk grön och mjuk lummer som jag rev loss och trädde fast i kransen. När jag klätt den runt om, använde jag vanlig bomullstråd att fästa lummern med.

Sedan var det bara att sätta fast valnötter, som hade en grov ståltråd instucken i sig. Stjärnanisen knöt jag fast med bomullstråd. Apelsinskivorna och kanelstängerna med ståltråd. I apelsinen tryckte jag slutligen fast kryddnejlikor.
Runt kransen virade jag ett tunt bastsnöre. Ett sådant man binder upp växter med.

Kransen är upphängd på dörren med rött band.

Till sist tog jag ett brett rött band som jag vek ihop så att jag kunde hänga upp den på dörren.
Med ett häftstift överst på dörren fäste jag kransen. Alltså på dörrens ovansida, så syns inte hålet efter häftstiftet.

Nu får kransen hänga tills tjugondedag Knut, eller längre om vi vill. När kransen har gjort sitt kan man lägga allt i komposten utom ståltråden. Pilkransen kan man spara till nästa jul, eller göra en påskkrans av den när den tiden kommer.

Stjärnanis är rätt dekorativ och luktar gott, liksom kanelen och nejlikorna.


Apelsinskivorna gör man själv genom att skiva en apelsin och lägga skivorna varmt, till exempel på ett fat ovanför ett element. På en vecka är de så pass torra att man kan använda dem.

.