Skogsstjärna – en försynt liten skönhet

På vår tomt växer det överallt. Mängder av växter har vi planterat och andra har nog alltid växt där, och en tredje kategori är de som kommer dit av sig själv. Till den sista kategorin hör alla ogräs.

En av ursprungsväxterna på tomten är Skogsstjärna, Trientalis europaea L. Dessa små blommor växer i de kvarvarande mer vildvuxna delarna av vår trädgård. Det är inte mycket som jag har gjort för dem, utan de kommer upp av sig själv. När jag grävde nya rabatter i den del av trädgården som tidigare var risig skogsmark, försvann nog de naturliga förutsättningarna för dem. Men de kommer upp lite var som helst.
De tar inte över och de sprider sig inte som ogräs, så de får vara kvar.

Skogsstjärna är Värmlands landskapsblomma.
Carl von Linné hade den som en av sina favoritblommor. I sin bok Flora Lapponica från 1737 skriver han om skogsstjärnan: ”Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!”.

Nästa gång du går i skog och mark, ta en extra titt på alla små växter som finns överallt. Linné såg skönheten i det lilla. Ta en extra närtitt på hans egen blomma, linnea, när du ser den.
Den har jag inte sett i vår trädgård. Men den kanske växer gömd någonstans, vem vet?

Läs mer om skogsstjärna på den Virtuella floran

.

Myskmadra – marktäckare utan problem i skugga

Den lilla kryddörten Myskmadra, Galium odoratum, som växer vid vår stuga, kommer ursprungligen från min vän Ann i Lilla Edet i Västergötland. Jag fick en liten tuva av henne när jag hälsade på där.
Hon hade spansk skogssnigel eller mördarsnigel som den också kallas i sin trädgård. Jag var mycket noggrann att undersöka plantorna så att inga sniglar eller ägg följde med växterna.

Man får även spola rötterna eller skölja av hela växten i en hink med vatten. Ser man sniglar är det bara att mosa eller klippa sönder dem. Häller man bara ut vattnet i trädgården utan att kontrollera detta, kan det vara början till en ny snigelkoloni om man har oturen att man fått med en snigel eller ett ägg. Det räcker med en enda spansk skogssnigel. De befruktar sig själv och kan lägga 400 ägg per år.

Myskmadran i full blom i slutet av maj.

Myskmadran är en rätt tacksam växt. Den är en av de få kryddväxter som trivs att växa i halvskugga till skugga. I full sol trivs den inte alls. Den blommar på våren med vita små blommor. Plantorna kan bli 30 cm höga, men mina är kring 15-20 cm. Kanske är de högre längre in i woodlandet, men de är så fina så jag vill inte klampa in i beståndet och mäta.

Den sprider sin långsamt med en jordstam. Vill man sprida den snabbare delar man på plantorna och sprider ut dem över ett större område. Med tiden växer de ihop till en fin grön yta.

Tidigare användes myskmadra torkad, likt lavendel, i klädskåp och doftkuddar. När växten torkar svartnar den och avger ämnen kumarin och sprider väldoft. Man ska skörda och torka växten när den har börjat blomma på försommaren.

Den virtuella floran skriver om varifrån det latinska släktnamnet Galium för måror kommer från. Det är från grekiskans ord gala som betyder mjölk. En växtsläkting som Snärjmåra, Galium aparine, har man använt till att sila mjölk med, vilket kan ha gett släktnamnet. Man har även trott att boskap som betar måror har mjölkat bättre. Bland vildväxande Galium-arter i Sverige finns bland andra Vitmåra, Stormåra och Gulmåra.
Odoratum i Myskmadrans namn Galium odoratum betyder välluktande.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Myskmadra på: Den virtuella floran.
Läs mer om Myskmadra på: Odla.nu.
Läs mer om Myskmadrans medicinska effekter på: Alternativmedicin.com.

Myskmadra består av en stängel med åtta blad i en krans på stjälken. Överst kommer blommorna.

En tät fin grön matta av Myskmadra i vår skuggträdgård. Inga djur äter av dem, inte ens rådjur och sniglar.

Sent på hösten börjar myskmadran tacka för sig och vissna ner. Bilden tagen den 31 oktober 2009. En lite akleja har slagit rot bland plantorna.

.

Plymspirea – hög perenn som lyser upp

Vår plymspirea, Aruncus dioicus, lyser i cremevitt i trädgården i juni. De fanns på plats när vi flyttade in i stugan 1999.
Från dessa få plantor har jag förökat beståndet genom delningar, så nu har vi plymspireor på flera ställen i trädgården, där de lyser upp försommarskymningen.

Plymspirea vill ha näringsrik och fuktighetshållande jord. Den vill stå i sol och halvskugga. Växten kan vara en solitär, alltså en växt som står ensam, eller som bakgrundsväxt i perennrabatten.
En nackdel med plymspirea är att om det kommer mycket regn eller hård vind kan plantorna vika sig. Då får man binda upp dem. Jag tar ett rep och binder detta runt om alla plantor samtidigt och stagar upp med en kraftig käpp. Då behöver man inte binda upp varje stam för sig.

Plantorna delas på våren. Jag har även gjort det på hösten och det har fungerat bra. Enklast går det att ta en vass spade och hacka in i plantans rotklump och bända loss i två delar. Är rotklumpen stor kan man dela den i fler delar.
Därefter planterar man dem där man vill ha dem. Placera den längst in i rabatten då den blir hög. Växten kan bli 120-200 centimeter hög.
När plympirean har blommat klart kan man låta blomställningarna vara kvar när de vissnat. Tycker man att det ser skräpigt ut, klipp bort dem.

Plymspireans pyttesmå blommor. Jag använder makroläget på min kamera. Då ser jag detaljer som jag annars inte ser. En helt ny värld öppnar sig med kamerans hjälp.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vi hade en planta där blomvipporna omvandlades till tunga knippen av gröna fröliknande klasar. De blev så tunga att de böjde ner hela plantan. Jag fick klippa bort knippena och binda upp hela plantan så att inte grenarna skulle brytas av. De andra plantornas blomställningar beter sig inte så, utan torkar bara upp.

Plymspirea har hon- och hanplantor, likt humle och havtorn. Humlehannen bildar blomställningar och honan ger de kottlika frukterna. Havtorn kan däremot inte göra bär om man inte har en hon- och hanplanta tillsammans.
Plymspireaplantan som gav stora frukthängen var nog en honplanta, och de med bara blomklasar är hanplantor.

Eftersom den plymspiran med de tunga fröställningarna krävde en del ansande och arbete för att vara fin, grävde jag upp hela plantan sent på hösten 2009 och lade den på komposten. Jag ersatte samtidigt denna med delade plantor från andra plymspireor.

Jag hade förhoppningen att de nya plantorna skulle hinna växa upp året därpå och bilda en ny fond i trädgården. Plymspireorna överlevde trots den sena flytten. Men de nya plantorna blev bara omkring 60 cm höga. Jag tror att det var den långa snörika och kalla vintern som höll på in till mars månad 2010 som hämmade tillväxten. Men de blommade i alla fall med små knippen med cremevita blomvippor.
Sommaren 2011 hade de blivit något högre och blommade lite mer än året innan. Så det finns hopp att en dag blir de lika stora och ståtliga som jag vill ha dem. Jag får gödsla dem så fort marken tinar upp i vår, så de får lite mer extra växtkraft.

Blomklasarna bildar ett skirt ludd i cremevitt.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Samtidigt som jag flyttade plymspireorna till sin nya plats, flyttade jag även dit senblommande höstgullris som också blir hög. Bland dem planterade jag ett sibirstånds (ligularia) som jag fått av vän som har en plantskola norr om Kiruna.
Nu ska jag bara vänta och se hur de tillsammans kommer att gestalta sig. När plymspirean blommat färdigt i vitt, är det tänkt att gult höstgullris ska ta över.
Det kommer att bli ett glapp i blomningen, men jag har satt astilbe framtill i rabatten, så de kommer att blomma under tiden tills de senblommande tar över.

År 2008 planterade jag några plymspireor i mellanrummet mellan norrväggen och våra rododendron. De har överlevt och har varje år kommit upp och blommat bakom rododendronen. Jag hade hoppats att de skulle bli lika höga som sin moderplanta, men det mer skuggiga läget och den hårda konkurrensen med rododendronen håller dem lägre. Om de inte trivs med den placeringen kan jag ju flytta dem till en annan bättre växtplats.

De skadedjur som jag sett på plymspireorna är gröna larver som äter av bladen. Det enda som de lämnar kvar är bladnerverna, det ser ut som bladskelett. Jag handplockar de larver som jag ser, men då de är mest aktiva på natten är de svåra att finna under dagen. Jag använder även insektsmedlet Pyrex-N som jag besprutar plantorna med.
Även om bladen blir uppätna så repar sig plantorna och kommer tillbaka året därpå.
Rådjuren har aldrig ätit på våra plymspireor i alla fall, och jag ser aldrig några sniglar på dem heller.

Plymspirea lyser upp trädgården i slutet av juni.

.

Tusenskönan är både först och sist

Bland årets sista blommande blommor vid vår sommarstuga har vi tusensköna, Bellis perennis på latin.
Bellis kommer från bella som betyder vacker, och perennis att den är flerårig. Namnet kan också komma från en dryad, en trädnymf i grekisk mytologi, vid namn Belidis.

Här uppe i Norden dyrkades blomman som vårens gudinna Frejas växt. Om man åt de tre första tusenskönorna på våren trodde man att man skulle slippa tandvärk resten av året.
Tusenskönan hade det svårt i Tyskland under 1700-talet, den bannlystes och systematiskt utrotades, då den anklagades att vara fosterfördrivande. Kyrkan ville inte att kvinnorna skulle ha makt över sin egen fertilitet. Men växten har inte denna effekt enligt mina böcker.

När vi stänger sommarstugan för vintern plockar jag en liten bukett att ha inomhus, för att dra ut på växtsäsongen lite till.
Jag skrev om vår vita matta av tusensköna i artikeln: Låt tusen blommor blomma – tusensköna.

Blomman vänder sig mot vårsolen den 10 april 2011.

Tusensköna har använts som medel mot sår och bröstont i folkmedicinen. Den har även använts som antiinflammatorisk samt urin- och svettdrivande. Det är blomknopparna som man använder framförallt som infusion, det vill säga att hett vatten hälls över växten som får stå och dra. Verksamma ämnen i blomman ger sammandragande och hostbefrämjande verkan. Den ska fungera vid mag- och tarmkatarrer, diarré och infektioner i de övre luftvägarna.

Vid sårbehandling och hudåkommor kan man använda blomfusionen i kompresser eller i bad. Färska blad kan också användas till dekokt för samma behandling.
Man kan även ha tusensköna i teer och de färska bladen kan ätas som sallad eller ätas tillsammans med soppa.
Växten ska även ha använts i trolldrycker, men jag finner ingen fakta till vad den då skulle haft för verkan.

Men vi varken äter eller dricker upp våra tusenskönor. Vi njuter av dem där de växer, från det att snön smälter bort tills snön åter kommer och täcker dem på senhösten.

Läs mer om tusenskönan i alternativmedicin: Tusensköna.

2009 års sista tusenskönor plockade jag den 1 november, innan vi stängde stugan för vintern.


Denna och de i den översta bilden är de sista som jag plockade den 24 oktober, från växtåret 2010.


2011 års sista tusensköna fotograferade jag den 30 oktober. De fortsatte nog blomma långt in i december då vintern var sval hos oss här nere i söder.

.

Låt tusen blommor blomma – tusensköna

Det här är en bild från maj månad i södra Halland. Har det snöat?

Nej, det är alla våra tusentals tusenskönor som blommar.
När det är dags för att klippa gräset känns det hemskt och att bara köra över alla dessa små rara blommor och stympa dem.
En stor fördel med dem är att man faktiskt kan klippa ner dem. De överlever tack och lov och skjuter snabbt upp nya blomknoppar. Klipper man hårt blir blommorna lägre och klarar nästa klippning bättre.
Jag sparade i alla fall ett bestånd där de var som vackrast, där de stod i massverkan och lyste vitt som nyfallen snö.

De första blommorna som brukar möta oss när vi öppnar stugan kring månadsskiftet mars/april är just tusenskönor. Man kan nästan tro att de börjar blomma redan under snön. En stuggranne som var och tittade till sin stuga för två vintrar sedan, sa att det låg cirka 40 centimeter snö på marken. Så det kan vara rejäla snövintrar även vid kusten i Sydhalland, som ligger i zon 1.
Tusenskönorna blommar hela sommaren, och blommar sedan till sent på hösten.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Tusenskönorna har inte kommit till vår tomt av sig själv. Jag har samlat frön i bland annan i Trollhättan när jag bodde där. Jag grävde även upp plantor som jag planterade ut. Efter några år började de självså sig. Jag har även frikostigt gett bort plantor till vänner som velat ha dem.
Nu har vi fått som vi vill ha det. Fullt med små blommor som trivs i vår trädgård, och som inte rådjur och kaniner äter av. Ifall de ändå gör det så syns det inte, för att det finns myriader av dessa små söta blommor.

Vissa tycker att tusenskönor är ett ogräs och vill utrota dem från sina gräsmattor. Jag förstår dem. Om man vill ha en gräsmatta som är som en välvårdad golfbana, så vill man bara ha gräs där och inget annat.
Men vi bryr oss inte om att lägga så mycket tid på vår gräsmatta. Vi kallar det mer en grönmatta. Om sommaren blir torr så får den gulna. Det är inte lönt att slösa på vatten på att hålla gräs vid liv. Gräset tål torka och så fort det börjar regna igen så blir det grönt igen. För så fungerar gräset ute i den vilda naturen.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Tusenskönan trivs på de flesta jordar men den vill inte ha vått under vintern. Våra växer på sandjord och på sommaren kan det bli knastertorrt. Bildens vita hav brukar vissa somrar helt torka ut. Men som ni ser så har de överlevt detta torra läge med bravur.

Tusensköna på latin heter Bellis perennis. Bellis kommer från bellus som betyder vacker, och perennis menas att den är flerårig, Tusenskönan är känd sedan medeltiden i Sverige, och har tidigare kallats för Marieblomma eller Marieblomster efter jungfru Maria. På 1700-talet kom namnet tusensköna från tyskans Tausenschön.

Så låt tusen blommor blomma!

Läs mer om tusenskönans medicinska effekter: Tusenskönan är både först och sist.

Katten Kajsa går över det vita havet av blommor.

.

Midsommarblomma nr 1: Prästkrage

Finns det någon annan blomma som symboliserar den svenska midsommaren mer än prästkrage? Möjligtvis då blåklint, blåklocka eller midsommarblomster. Jag tror i alla fall att prästkragen är mest populär.

I början av juni fick vi gräva upp en stor tuva med blommande prästkragar hos min sambos föräldrar på Orust i Bohuslän. Deras jord är tung då det är mycket lera i den. Vi löste transportproblemet med att placera jordklumpen i en svart plastsäck och körde hem den i bilen. Innan vi for till landet hade vi säcken på balkongen. För att inte riskera att den torkade ut, hällde jag lite vatten på jorden i säcken.

Ute vid stugan letade jag efter en plats för dem. Jag flyttade runt prästkragarna en stund tills jag hittade deras idealiska plats. Nu kommer de att synas från altanen där vi ofta sitter och myser.

En lagom stor grop grävdes och så ner med hela jordklumpen med blommorna. Jordklumpen var rätt hård så jag bestämde mig att inte dela på den. Jag täcke över med jord och vattnade rejält.

Några stjälkar hade böjts, så jag satte några långa blompinnar och band fast blommorna som stöd.
Nu har vi ett litet blommande bestånd med prästkragar till midsommar.

Ett tips
När man planterar ut krukodlade växter, är det bra att vattna ordentligt före utsättandet. Mindre krukor kan man först sänka helt i en hink med vatten. Låt ligga tills det slutar komma upp luftbubblor och plantera genast. Då ger man växterna en bra start på sin nya växtplats.

Till alla mina läsare önskar jag en

GLAD MIDSOMMAR!


Här är vår täta klunga med blommande prästkragar.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Prästkragarna syns överallt på sommarbilder och svenska turistsouvenirer. Den är också den enda blomman på Sverigedräkten. Drottning Silvia och hennes döttrar Victoria och Madeleine brukar ha dräkten på sig vid nationella fester och andra begivenheter när dräkten passar till det. Varför bär inte kungen Carl XVI Gustaf och prins Carl Philip den manliga varianten av samma dräkt, kan man undra? En eloge till de kungliga damerna som gärna visar sin nationella stolthet!

Läs mer om Sverigedräkten och se hur den ser ut hos Charlotte Weibull: Sverigedräkten.

När får vi se kung Carl XVI Gustaf i Sverigedräkt på Skansen?

Prästkragarna syns överallt på dräkten.

Ett tillägg till Sverigedräkten, en knallgul hijab, som visar att svenska traditioner kan anpassas till alla som bor och lever i Sverige!

Läs om fler sommarblommor i min andra blogg "Mats ordenruntresa": Sju sorters blommor under kudden.

.

Tusensköna i närbild

När jag fotograferade våra tusenskönor jade jag mig på mage för att bra närbilder. Jag hoppas att inga grannar gick förbi, för då hade de väl undrat vad jag gjorde där på gräsmattan.

En ny värld öppnar sig när man använder kamerans makroläge.

.

Vårens första vitsippa

?

Den 16 april såg jag vår första halvt utslagna vitsippa i trädgården. Dagen därpå hade den slagit helt ut.
Vitsipporna har jag dels hämtat från en vitsippsbacke söder om Göteborg, och dels har jag fått plantor av en trädgårdsvän som i sin tur har hämtat dem från sitt sommarställa i Skaraborg. De sistnämnda ska ha blommorna i en klase, än bara en enda blomma på en stjälk. Troligtvis är det dessa som finns på mina bilder. Jag får jämföra när alla våra vitsippor går i blom.

På våren lyser hela marken vit som av nyfallen aprilsnö i bokarnas och ekarnas skogar och dungar här i Sydsverige. De har börjat sprida sig i vår trädgård, fast det går långsamt. De trivs egentligen inte i tallskog, men vi har tagit ner sju stora tallar så marken bör vara lite mer ljusare nu.

En vitsippa i knopp.

Vitsippor har tjocka rotstammar som lätt bryts av. Om de går av planterar jag även de skadade rotdelarna i jorden. Jag tror att från dem så utvecklas nya plantor.
Förutom i vårt woodland har jag satt vitsippor i våra perennrabatter. Överallt ser jag nu bladrosetter som kanske utbildar blommor senare i vår.

Vitsippa heter på latin Anemone nemorosa och anses inte längre tillhöra samma släkte som blåsippa (Hepatica), backsippa (Pulsatilla) eller fjällsippa (Dryas octopetala). Nemos kommer från grekiskan och betyder lund.

Observera att vitsippan på bilderna har flera blommor på en stjälk. Denna sort fick jag 2009 av en kollega på arbetet. Den kommer från trakterna i Skaraborg. I utbyte fick hon en knippe montbretia, Montbretia crocosmiflora av mig, som jag i min tur fått av min syster som bor i Cambridge i England.

Läs mer om växten på den Virtuella floran: Vitsippa.

Vitsippans blad dyker upp här och där i trädgården.

Kuriosa:
Minns du slagdängan "Anemone nemorosa" med sångerskan Molly Åsbrink? Visan spelades in 1949 och handlade om en kandidat som samlade växer och träffade en vacker flicka (eller flera) som hette Anna Mona Emma Rosa vid en av sina exkursioner. Senare på gamla dagar när han gjort sin akademiska karriär, bläddrade han i sitt gamla herbarium och fann en pressad vitsippa, Anemone Nemorosa och mindes sin ungdoms stora kärlek. Det var länge sedan jag hörde den finner inte texten i sin helhet. Någon som har den? Tipsa mig gärna.

.