Krusbär på gång!

Det är egentligen inte klokt! Jag såg att våra krusbär har hunnit rätt långt i sin utveckling, och vi är fortfarande i maj månad.

Jag har haft fullt upp med annat under den senaste tiden och knappt upptäckt att det egentligen är försommar nu.
Vart tog våren vägen?

Här i Sydhalland går allt blixtsnabbt nu. Vår blåklint och akleja slog ut igår. Vår vita och lila syren blommar för fullt, och även vår ädelsyren som brukar vara sen, har börjat blomma lite grann.

Det har regnat en hel del så marken är helt genomvattnad. Det har kommit över 30 mm på en vecka samtidigt som det har varit svalt. Det behövs, för gräset hade börjat gulna. Nu får vi i alla fall en grön början på juni och det är bra. Jag började tro att torkan skulle fortsätta länge till.

Vi har ännu inte tagit fram gräsklipparen. Grannarna har klippt några gånger, men vi låter gräset växa för våra "grönytor" är översållade med tusensköna, kinesisk förgätmigej och blåblommande revsuga. Våra maskrosor har också nästan blommat över. Jag får nog gå ut en solig dag med maskrosjärnet och dra upp det värsta. De börjar bli lite väl för många.

Nu har vi helt gett upp tanken på att ha en fin och frodig gräsmatta, utan låter den förvildas och bli en grönmatta istället.

Dags för en kopp te, innan nästa pass att plantera ut röda och svarta vinbär som jag tagit med från Kiruna när jag senaste besökte staden längst upp i norr. De har övervintrat i krukor intill vår kompost. Det ska bli spännande och se om de trivs med flytten så långt söderut.

Detta krusbär fick jag på min 40-års dag av mina vänner Eva och Per-Håkan i Småland. Sorten heter Hinnonmäki röd. Jag har också en gul som inte har hunnit lika långt i utvecklingen.

.

Vit rododendron – Cunningham’s White

Vår vita rododendron ’Cunningham’s White’ har blommat rikligt i år. Betydligt bättre än förra året. Den blommade i över en månad och nu börjar blommorna falla av.
Det latinska namnet är Rhododendron, som kommer från grekiska rhódon som betyder ros och déndron träd, alltså en trädros.

Ett tips för rododendron är att man ska vattna mycket på hösten.
Jag ger även speciell rododendronnäring tidigt på våren. Även under våren kan man vattna extra, för att hjälpa busken att vara frisk och grön.

Jag läste att ideala jorden för rododendron är mjuk humusmylla. Så mjuk att man kan köra händerna i det utan problem. Vänner till oss har tung lerjord där deras rododendron växter, och vi har lätt sandjord. Jag tror att för att de ska trivas är det mer en fråga om att marken är fuktighetshållande och att de inte står för soligt, med stekande som hela dagarna.

Är man trädgårdsnybörjare kan man skaffa de vanliga rosalila sorterna av parkrododendron: ’Catawbiense grandiflorum’ och ’Roseum elegans’. Den vita ’Cunningham's White’ eller den röda ’Nova Zembla’. Då får man storväxande och rätt anspråkslösa sorter. Vill man ha andra så fråga personalen på en plantskola, om de skulle trivas hos er.

Våra rododendron börjar bli lite för stora och även börjat glesna nertill. Man kan beskära dem rätt hårt och förnya busken. Men då blir det ingen blomning nästkommande år. Men då får man en ny buske med unga grenar. Beskärning gör man efter blomningen, om man vill njuta av blommorna först. Annars beskär man den under tidig vår. Man kan glesa ur den försiktigt under hela växtsäsongen, men undvik hård beskärning efter sommaren. Växten måste kunna hinna repa sig inför vintervilan.

Man kan utan problem kapa grenar om de sticker ut eller att de växer år fel håll. Tänk på att ha vassa och rena verktyg. Även växter kan drabbas av smitta och sjukdomar om såren blir fula och infekterade av bakterier eller virus. Rena och raka snitt är bäst.

Har man inga egna rododendron kan man besöka många fina parker eller olika slottsträdgårdar och andra anläggningar runt om i Sverige.
Ett fint ställe med rododendron är Sofiero slott norr om Helsingborg. Där är det rätt skuggigt och de trivs förträffligt. Hemma i stan i vår närhet i Göteborg har vi Azaleadalen i Slottsskogen och även Botaniska trädgården. Där finns det mängder av rododendron att beundra under maj och juni.

Så här fint blommade den i början av maj. Nu har blommorna vissnat ner. Alla fröställningar ska ryckas av och slängas i komposten. Om de är kvar tar de kraft från plantan och blomningen kan bli svagare till hösten eller nästa vår.

Vår vita rododendron trivs i stugans norrsida. Den börjar bli stor och har även börjat växa in mot trappan. Det kännas hårt att behöva beskära den. Men det tar jag en annan dag.

.

Forsythia i klargult flor

För några år sedan köpte vi en liten buske forsythia. Den placerade vi sydvästra hörnet av trädgården, för vi ville ha lite vårfägring som vi ser från vår altan.

Forsythia är bara vacker på våren när den blommar på bar kvist. På sommaren är den rätt oansenlig och den ger heller inga speciella höstfärger. Därför har vi placerat den så att den syns bäst under våren. Resten av säsongen skyms den av andra buskar.

Bilderna på forsythian tog jag den 29 april och 1 maj. Idag har den blommat färdigt för i år. Blommorna har ramlat av och bladen håller på att slå ut.

Vår forsythia växte och blommade klent på sitt andra år. Den sköt långa grenar och jag fick tipset att beskära den. Fast det skulle jag inte ha gjort. Jag skulle ha låtit den växa sig högre och sedan toppat den.

De långa grenarna böjer sig gärna ner mot marken. Jag slog ner en rejäl käpp i jorden och rättade upp några av grenarna. När man bilder upp träd och buskar är det bättre att vira runt repet i en åtta (8). En del runt stammen och en del runt käppen, och binda åt. Tänk bara att lossa på repet och binda om den då och så, så att inte repet skadar tillväxten eller växer in i stammen.

Jag såg att jag missat ta bort en bindtråd i metall på en häggmispel, så nu har metalltråden växt in i barken på den. Hoppas att den inte tar skada för fortsatt tillväxt.

Forsythia går upp till växtzon III och vissa sorter upp till zon V. Hybridsorterna blommar lite senare än den enklare sorten, däremot blommar de rikligare. Busken blir upp till 250 cm hög och lika bred. Den vill ha minst sex timmars sol om dagen för att blomma bra, så placera den soligt.

Busken blir bäst om den får växa fritt. Måste den beskäras ska man göra det efter blomningen på våren eller sent på hösten. Tänk på att blomningen uteblir nästa vår eftersom den blommar på fjolårsgrenarna.

Det går att föröka forsythia själv. Klipp av en färsk gren i bitar på våren och stick ner dem i en kruka med jord. Håll fuktigt och efter ett tag bildas rötter och plantan börjar skjuta nya blad och grenar. Man kan även ta vedartade skott på hösten och vintern.

Läs mer om växten och odlingsråd på sajten Trädgårdsväxter i artikeln: Forsythia.

.

Vår forsythia den 1 maj när solen lyser upp den.

.

Tusensköna i närbild

När jag fotograferade våra tusenskönor jade jag mig på mage för att bra närbilder. Jag hoppas att inga grannar gick förbi, för då hade de väl undrat vad jag gjorde där på gräsmattan.

En ny värld öppnar sig när man använder kamerans makroläge.

.

Marken vit av tusenskönor

Jag fick rapporter av vänner längst upp i norra Sverige. Där ligger marken vit av nyfallen snö, i maj!
Vi här i södra Sverige har också marken vit för andra gången efter snösmältningen. Första gången var när vitsipporna blommade för drygt en månad sedan. Nu är marken vit av tusenskönor.

Tusenskönorna fanns inte hos oss när vi skaffade stugan för elva år sedan. Under flera år samlade jag frön från olika ställen på Västkusten. Jag bodde en period i Trollhättan och utanför mitt hus växte mängder. Jag gick ut med en sked och grävde upp plantor som jag sedan flyttade till stugan.

Jag har lyckats! Tusenskönorna trivs på vår magra sandjord och trivs bra även där det på sommaren blir torrt. Gräset torkar och blir gult och tusenskönorna går ner i viloläge. Men när regnen kommer igen, börjar de växa igen och börjar blomma igen.

Tusenskönorna brukar vara de sista blommorna som blommar när vi stänger stugan i oktober/november. När vi kommer tillbaka i mars/april brukar vi finna några som börjat blomma. De kanske till och med blommar under snödrivorna? :-)

Förra året fann jag svagt rosa tusenskönor på flera olika platser i trädgården. Jag samlade ihop dem och satte dem tillsammans på två ställen. Jag har ännu inte sett dem blomma i år. Jag hoppas att de har överlevt och att den svaga rosa färgen finns kvar på dem.
Läs om dem i artikeln från den 29 maj 2010 i min gamla blogg : Fann en rosa tusensköna idag.

Påminner lite om nyfallen snö, eller hur? Men det är myriader av små tusenskönor!


Läs mer om denna lilla rara blomma på den Virtuella floran: Tusensköna.

.

Vår vita syren har börjat blomma

Idag slog de första blommorna ut på vår vita syren.

Moderplantan till denna syren växer i Burås på Orust. Vi fick några skott av den för några år sedan och de har vuxit till sig. Syrenen på bilden har själv i sin tur skjutit skott som jag har flyttat några meter. Om de tar sig kommer vi att få ett litet syrenbuskage.

En sommar för några år sedan tog jag med ett skott ända upp till Kiruna där min mor bor. Vi satte den i en söderslänt där det både är valdränerat och soligt. Den har överlevt några vintrar men den växer mycket dåligt. Så vi kan konstatera att vit syren inte fungerar så bra i zon 8. Däremot fungerar vanlig lila syren där uppe, fast den blommar först i slutet av juli.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Syren kallas även för bondsyren. På latin heter de Syringa vulgaris.
Buskarna skickar många rotskott så det är lätt att föröka syrener. Det är också lätt att flytta plantorna dit man vill ha dem. De trivs i alla jordar, fast de föredrar humus- och näringsrik jord.

När syrenerna har blommat klart klipper man bort de torra blomklasarna. Då tar inte fröbildning kraft från plantan.
Ska man beskära en gammal buske, säger Odla.nu att man börjar första året att ta bort de äldsta grenarna. Åren därpå gör man likadant. Man förnyar busken varsamt och får blomning varje år. Om man skär ner hela busken med en gång, sätter den igång med en enorm rotskottsbildning som man får gallra, och det tar ett tag innan skotten börjar blomma.

Läs mer om olika sorter och fler skötselråd på Odla.nu i artikeln: Syrener.

Läs mer om busken på Wikipedia i artikeln: Syren.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Nu är frågan om vi ska beskära våra syrener eller inte. Jag ska ta och läsa i min litteratur hur vi ska göra. Vi vill ha täta buskar med massor av blommor, men samtidigt vill vi inte skära ner dem för mycket, för att inte förlora insynsskydd.

Jag var bara tvungen att köra in näsan i denna blomklase. Även om några få blommor har slagit ut doftade det underbart gott!

.

Räddade tulpaner

Dagens rubrik syftar på två saker.
Dels att tulpanerna på bilden är sådana som har räddats ur en jordhög i skogen och fått ett nytt liv i vår trädgård. Jag fick dem av min vän Heléne, varför jag kallar dem för ”Helénes tulpaner”.

Och dels för att våra tulpaner nu finns i vår inhägnade trädgård, i skydd mot rådjuren som stryker runt tomtgränserna på jakt efter något ätbart.

Som trädgårdsnybörjare för tio år sedan köpte vi tulpanlökar och placerade dem överallt där vi ville ha vårfägring. Men det var redan dömt att misslyckas då skogen intill vimlar av rådjur.
Denna kamp mot rådjuren har resulterat i en litterär berättelse i två versioner. Den kortare har blivit publicerad i en antologi som ABF i Göteborg gjort.

Berättelsen heter ”Tulpanmani” och handlar om en man som skaffat en trädgård. Första året planterade han tulpaner som kaninerna tyvärr äter upp. Andra året har han satt nät runt dem. Rådjuren når över nätet och äter upp alltsammans. Tredje året har han byggt burar av nät som små metallbogar. Men det kommer inte upp några tulpaner, för sorkarna har ätit upp alla lökar underifrån. Han får en snilleblixt och det fjärde året kan han njuta av tulpaner i massor. Jag avslöjar inte slutet. Vill du veta hur han läste sitt dilemma finns berättelsen i boken: Lyft ditt skrivande: I Trapphuset: antologi våren 2008. utgiven av Vulkan förlag.

Jag har senare utökat berättelsen och har fått den bedömd av mina skrivkollegor på en senare kurs. Jag har ännu inte slutredigerat den. När det är gjort kommer jag att lägga ut berättelsen på en hemsida en vacker dag, när jag skapat en ny sådan. Men inte i dag då solen lyser. Måste ut i trädgården och gräva upp fler gamla tulpaner som kämpar för sin överlevnad. Jag vill ge dem en ny chans bland våra andra tulpaner i vårt skyddade hägn, så vi får ännu fler tulpaner i våra rabatter nästa år.

Titeln på min berättelse syftar på det hysteriska spekulerandet i tulpanlökar under några år under 1630-talet i Nederländerna. Tulpanlökar var eftertraktade och betingade allt högre priser som gjorde att folk började spekulera i framtida tulpanskördar. I dag kallar vi sådant för optioner. En unik lök kunde kosta mer än ett hus. Folk pantsatte allt för att få en framtida skörd som skulle generera en fantastisk vinst.

Som med pyramidspel sprack bubblan i februari 1637 och mängder av människor stod barskrapade med säckar med osäljbara tulpanlökar. Det tog Nederländerna många år innan ekonomin hade återhämtat sig.

Denna tidiga börskrasch visar att vi inget lärt av historien. Vi har haft flera liknande börsras de senaste 30 åren. Frågan är nu när luften går ut fastighetsbubblan som vi har idag i Sverige. Ekonomer har förutspått det länge.
Förlorarna är de som köper sist och tar stora lån på hus eller lägenheter. Sedan har man bara lånen kvar, men inget värde i det man köpt. Jag känner folk som fortfarande betalar av lån på hus de köpte strax innan luften gick ur fastighetsbubblan i slutet av 1980-talet.

Läs mer om denna nederländska spekulationskarusell på Wikipedia i artikeln: Tulpanmanin.

Boken "Tulpanfeber" av den brittiske författaren Deborah Moggach från 2000, handlar om en kärleksberättelse under tulpanmanins dagar. De älskande i boken satsar pengar i en tulpanlök, som ska ge så stora vinster att de kan rymma till Amerika och börja om sina liv där tillsammans.

En pamflett från 1637. Bilden lånad från Wikipedia.

Jag skriver nästa gång om hur jag fick Helénes tulpaner att överleva.

Mängder av tulpaner som har fått ett nytt liv i vår trädgård. Tack Heléne!

.

Nästan självlysande tulpaner

När vi satt och fikade i trädgården och njöt av försommaren med en kopp kaffe och hembakad kaka, sken solen rakt genom våra liljetulpaner.
Den intensiva färgen förstärktes och de blev nästan självlysande. Jag hämtade kameran och lyckades fånga ögonblicket, färgen och det starka ljuset.

I lördags slog även tulpanerna ut som syns i bakgrunden. Dessa är riktiga överlevare. De fick jag av min vän Heléne förra våren. När hon gick en promenad i skogen utanför sitt bostadsområde där hon bor, fann hon en massa gröna skott som stack upp ur en jordhög. Någon hade grävt ut sin trädgård och dumpat trädgårdsavfallet där. Det var tulpaner som kämpade sig upp ur högen. Heléne grävde i högen och tog hem mängder av lökar.

Jag fick många lökar av henne och planterade dem i några hinkar, som jag sedan förvarade ute på balkongen.

De växte och några blommade och andra fick bara blad. De fick vissna ner efter sin blomning, och till hösten planterade jag ut dem i trädgården.

De har överlevt och blommar nu för fullt. Jag skriver mer om dem senare.

Det är rätt fint, eller hur?

.

Våra fem liljetulpaner

I höstas köpte vi en förpackning med fem liljetulpaner. Tidigare år innan vi byggde vår innerträdgård, kändes det lite meningslöst att köpa dyra tulpanlökar, då rådjuren åt upp allt som de kom åt.
Nu blommar våra fem liljetulpaner för fullt. Till hösten ska vi köpa fler, så vi väntar med spänning på katalogerna med höstens lökar och plantskolornas utbud att frossa i. Men det är långt till hösten, och till dess ska vi njuta av alla våra tulpaner i några veckor till. Sedan tar försommarblommorna över och därefter alla andra växter som kommer att avlösa varandra.

Här ser du varför man kallar dessa för liljetulpaner. När solen gassar öppnar de sig fullt ut och ser ut som utslagna liljor.

Liljetulpanerna i motljus. De blir nästan självlysande i orangerött.

.

Vi har gulsippa i trädgården!

När jag gick runt i vår trädgård och tittade efter vilka växter som börjat blomma, fann jag några växter som jag inte kände igen. Bladen påminner om vitsippa, fast blommorna ser mer ut som en smörblomma.
Det var en gulsippa!

Jag har inget minne varifrån de kommer. Kanske kommer de från Orust, därifrån vi fått våra vårlökar som jag skrev om i artikeln: Vårens första vårlök.

Gulsippa heter Anemone ranunculoides på latin. Artnamnet ranunculoides betyder "lik Ranunculus". Det syftar på att blomman liknar smörblomma som heter Ranunculus.
Växten finns ända upp till Jämtland och är bara vanlig i Skåne och på Gotland.
Om gulsippa växer ihop med vitsippa kan de korsa sig. Då får man en hybrid med blekgula/svavelgula blommor.

Gulsippa, vitsippa och även blåsippa är giftiga. Då får man ha dem i fred från djur som gärna hälsar på i trädgården och äter av ens odlarmödor.

Läs mer om växten på den Virtuella floran: Gulsippa.

Så lik en smörblomma, eller hur?



Så här ser en smörblomma ut. Bilden lånad från internet.

Ett av flera små bestånd av gulsippor som växer i våra rabatter med perenner.

.