Hyacinter i full blom

 

Jag fick en liten känsla av vår när mina hyacinter började växa, gick i knopp och slog ut. Det blev tre blå som jag köpt på Ikea för bara tre kronor styck.

För några år sedan fick jag till julklapp ett ställ av teak som man ska ha kryddväxter i. Krukorna är 9 x 9 cm stora och 9 cm höga. De är i minsta laget för att växter ska trivas i dem permanent.

Stället är av märken "Skagerak Denmark". När jag letade efter den på internet såg jag att den finns kvar i produktion och heter "Plint 3" och att den är formgiven av Bent Krebs. Från början var den tänkt att bara vara ett kryddställ, men den kan användas till allt möjligt som att förvara kontorsmaterial och prylar i, som ljusstake eller som serveringsskålar för snacks och annan mat. Endast fantasin sätter stopp för vad den kan användas till.

Jag kom på att jag kunde ha mina tre hyacinter i dem. Sagt och gjort så var de planterade i stället och fick stå i fönstret.
Nu står de i full blom i sina fina vita keramikkrukor. De får nu även lite vatten så att de ska utveckla mer rötter. När de blommat färdigt klipper jag bort blomstänglarna. Ibland börjar de lukta lite illa när de börjat vissna, och då är det bara att knipsa av dem.

Jag slänger inte bort hyacinterna utan planterar om den i en större burk. Jag använder gamla plastbyttor som man haft till glass eller kakor. Knölarna täcks ed jord och vattnas normalt med näringslösning så att bladen utvecklas bra och knölen får näring till nästa blomning. När de sedan börjar vissna ner fram emot våren, slutar jag vattna och de får torka ut helt. Till hösten planterar jag ut dem i trädgården. Där får de sedan växa fritt som de själva vill.

Blomningen på det andra året blir inte lika riklig som med nyköpta lökar. Men trivs de så kommer de tillbaka år efter år. Tillsammans ger de en liten massverkan som uppväger den klenare blomningen. Jag har planterat ut övervintrade hyacinter nu i flera år. Till våren hoppas jag se dem åter komma upp lite varstans i trädgården.
Men tills dess får jag njuta av mina tre blå hyacinter.

Växtåret 2013 har börjat

Efter en tid i träda har nu växtintresset börjat lite smått att vakna till liv igen.
Resor, arbete, föreningsengagemang och andra fritidssysselsättningar under 2012 gjorde att all tid till att sitta ner en stund och att skriva och blogga inte fanns.

Sommaren 2012 var inte heller något roligt växtår. Jag minns att det bara var kallt och regnigt. Till råga på det eländiga vädret så lämnade vår katt sitt 15-åriga jordeliv den 1 juni. Saknaden vare stor efter detta lilla djur som fyllde våra liv och vårt hem, fritidshus och trädgård med sin uppenbarelse.

Hösten försvann i resor samt att jag i slutet av augusti fick reda på att jag fått ett nytt arbete och skulle börja det i december. Så hösten blev hektisk med att avsluta olika projekt. Sedan följde två härliga lugna veckor på Kanarieöarna i slutet av november och jag kunde ladda batterierna. Därefter började jag på det nya jobbet och samtidigt ådrog jag en seg förkylning som kulminerade i influensa till jul och nyår.

Med nyåret så tar jag mig i kragen och börjar skriva igen och se fram emot nya utmaningar och växtupplevelser.

--------------------------------------------------------------------------------------------

På trettondagen den 6 januari åkte vi upp till mina svärföräldrar på Orust. På väg upp stannade vi till på Blomsterlandet vid Backaplan och köpte två Våreld eller Höstglöd som de också heter, Kalanchoë, en ljusrosa och en cerice för 14,90 styck. Det blev även tre små Saintpaulia för 19,90 styck och en röd Amaryllis för 19,90 som var till halva priset.
På hemvägen besökte vi Ikea i Bäckebol och köpte tre blå Hyacinter på rea, bara tre kronor styck, samt en Pinnlilja, Sansevieria cylindrica, för 69 kronor.

Vi hade lämnat vår Fredskalla, Spathiphyllum wallisii, på Orust så den inte skulle torka ut innan vi åkte till Kanarieöarna. Nu skulle den hem. Under sin två månader långa vistelse där hade den växt till sig och hade börjat blomma. Till våren ska jag dela på plantan så svärföräldrarna ska få sitt eget exemplar av den, för de tyckte om den.
Vi fick med oss även en Doftpelargon 'Rose' som svärföräldrarna tyckte doftade för mycket. Jag tycker den doftar gott.

Nu ska växterna planteras om. Men i dagsläget kommer jag inte ihåg var jag har mina fina färgglada krukor. Förde jag dem till stugan i höstas eller ligger de någon annanstans i stan?

Jag hoppas att växtåret 2013 blir roligare än förra året och jag får tid till att skriva om alla växter som får mig att trivas och må bra.

Jag har även startat ett eget projekt  med att skapa ordning i kaoset hemma. Har en egen blogg om detta. Första artikeln: 2013 har börjat i kaos.

Kirskål – vän eller fiende?

Kirskål, bara ordet får raggen att resa sig för en trädgårdsvän. Detta ogräs som snabbt tar över en rabatt eller trädgårdsland, hur man än hackar och gräver upp. Alltid överlever en liten bit, och strax har man en ny planta som skjuter vita rotskott åt alla håll. Snart har man nya små plantor en bit från moderplantan.

Kirskålen kallas också för kers eller skvallerkål. Det latinska namnet är Aegopodium podagraria. Podagraria kommer från grekiska podagra som betyder fotgikt. Man trodde att växten botade denna åkomma.

Vill man bli av med kirskålen är det bara att rensa och rensa lite till. Om man vill bli helt av med kirskålen i ett trädgårdsland ska man täcka landet med tjock markväv eller byggplast som inte släpper genom ljus. Denna täckning ska ligga kvar minst två år.
Fast hur snyggt är det med svart plast på marken? Ett tips kan vara att man på väven anlägger en tillfällig trädgård uppbyggd med pallkragar och jord. Eller att man placerar krukor och urnor på plasten och fyller mellanrummen med täckbark, grus eller annat man har till hands.

Vår kirskål rensar vi bort när det blir för mycket. Eftersom kirskålen växer i perennrabatterna är det svårt att gräva upp hela landet, så det blir handplockning som gäller.

Läs mer om hur man bekämpar kirskål på Odla.nu i artikeln: Kirskål: Hur blir man av med kirskål... och annat rotogräs?

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vi köpte några dyra grässorter till vår balkong. De skulle vara härdiga och tåla både kyla och torka, men de dog. De klarade inte av en västkustvinter.
För att vara riktigt exceptionell grävde jag upp några kirskålsplantor och satte dem i en hög blomurna på balkongen. Tillsammans med dem planterade jag en tuva högt och strävt gräs som jag tagit från stranden. Kirskålen växte tyvärr inte så bra i de hårda vindarna på balkongen. Men de har överlevt vintern i sin urna, så de får vara kvar en säsong till. Katten Kajsa äter gärna av den.

När dessa blad dyker upp i rabatten, är det hög tid att börja rensa. Om man inte känner igen bladen, kan man bryta av ett blad och krossa det i handen och lukta. Kirskålens doft påminner lite som selleri.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag tog några närbilder med supermakroinställningen på min kamera. Kirskålen har intressanta blommor, eller hur?

Om man har en vild och fri del i din trädgård, varför inte låta kirskålen vara kvar? Den fyller snabbt upp en yta och är frodigt grön.
När blommorna kommer lyser de upp i vitt.

Man kan äta upp sin kirskål om man vill.
Du hittar mängder av recept på rätter med kirskål på sajten Hittarecept.se under Receptkort: Kirskål. Klicka vidare därifrån till fler recept.
Vad sägs om till exempel: Lasagne med kirskål, Halstrad gös med rödbetor och kirskål, Varm vild sallad, Ogrässoppa, Kirskålsbröd eller Kirskålsgratäng?

Sluta luka, börja njuta!
Luka är skånska och betyder rensa ogräs.

Kirskålen kan vara fin om den har en egen plats i en bortglömd del av trädgården. En del som sköter sig själv på naturens egna villkor.

Läs mer om Kirskål på den virtuella floran.

.

Lägesrapport 6 maj 2012

Tredje resan till stugan på landet gav svalt och blåsigt väder. Värmen som gjorde ett tillfälligt besök vid månadsskiftet var ett minne blott. Solen lyste i alla fall och värmde gott. Tulpanerna har börjat blomma och lyser upp trädgården. I startgroparna ligger fänrikshjärta som nu står i knopp och väntar att slå ut.
Under helgen flyttade jag några plymspireor på husets nordsida, så att de bättre ska komma fram bakom rododendronen som vi har där. Jag fortsatte även att gräva för vår blivande örtagård.

Det var även dags att jordförbättra för vår oktoberaster. Helst ska man flytta dem vart tredje år för de lakar snabbt ut jorden och tillväxten blir sämre ju längre man väntar. De har nu växt på samma ställe i många år och blomningen har börjat avta.
Jag grävde upp plantorna och delade på dem med en spade. I den gamla jorden blandade jag kogödsel som köps i säck på stormarknaden, samt strödde ut några deciliter blodmjöl. Allt rördes sedan om ordentligt med en grep. Till sist planterade jag de delade rotklumparna. De placerade jag ut över en lite större yta än de haft tidigare och vattnade rejält.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Förra veckan den första maj när jag satt på altanen och hade en kaffepaus från trädgårdsjobbet, hörde jag små plopp som nästan överröstades av fågelsången. Det ljudet kom från björkarna. Jag uppfattade det som att det var ljudet av knoppar som smällde i det 21 grader varma vädret. Den kalla våren hade tillfälligtvis gått över till högsommarväder som satte igång lövsprickningen på rekordfart.

Jag fotograferade några växter den 6 maj som blommade för fullt i trädgården.

 Vitsippa, Anemone nemorosa, har vi överallt i trädgården. Både i vårt lilla woodland, som i perennrabatterna.

 

Gulsippa, Anemone ranunculoides, en släkting till vitsippa.

Busken Rosenrips, Ribes sanguineum, blommar med sina små klasar i rött.

Vår Forsythia blommar i ett flor av gult.

  Förgätmigej, Myosotis scorpioides, trivs i soliga lägen och blommar länge hos oss.

Ormöga, Omphalodes verna, påminner till blomman om förgätmigej, men de tillhör inte till samma växtfamilj.

Vår enda Kejsarkrona, Fritillaria imperialis, med sina ståtliga blommor på väg att slå ut.

Jag lade mig på marken med kameran och fann dessa små blommor i gräsmattan.

 Blyga små violer växer nära marken. De sprider sig nu självmant.

 

 Denna lilla växt Jordreva, Glechoma hederacea, växer vilt i vår gräsmatta.

 

Den pålitliga maskrosen har slagit ut sina lysande blommor mot solen.

På solbelysta platser lyser även vår tacksamma Tusensköna, Bellis perennis.

Årets första Gullgröna, Waldsteinia ternata, har slagit ut.

 Vintergröna, Vinca minor, kryper på marken och trivs på skuggiga ställen.

Jag lyfte kameran och fångade björkens utslagna hängen.

 

 Björkarna blommar för fullt och färgar omgivningen i gult damm.

Maj månad tycker jag är den finaste månaden under året, då vintern definitivt gett upp och växterna börjar leva upp igen. Det ger livsandarna ny kraft och jag mår utmärkt i allt nyutslaget och de skirt gröna färgerna i naturen.

.

Lägesrapport 30 april 2012

Våren gick över till sommarvärme den 30 april i södra Halland. Trädgården är fylld med den andra omgången vårblommor, då den första har blommat färdigt för i år.

Bilden överst är på en liten viva, Primula, som jag inte vet namnet på. Den fick jag av min arbetskollega Ingela som bor i Mölndal. Under åren som jag haft den har den växt till sig, och har varje vår blommat med små rödlila blommor med gult innanmäte. I höstas delade jag på plantan och fick flera bladrosetter som jag fördelade över en lite större yta.

Här nedan har jag samlat bilder på några växter som blommade den 30 april.

Lundviva, Primula elatior, blommar för fullt i vårt lilla woodland.

Forsythia med klargula blommor lyser upp sitt hörn mot gatan.

Ormöga, Omphalodes verna, blommar med små blå blommor på norrsidan av vår friggebod och stuga.


Tusensköna, Bellis perennis, har börjat blomma i större klungor nu i de soligaste lägena på tomten. Tidigare fanns utslagna blommor utspridda lite överallt.

Gulsippa, Anemone ranunculoides, har vi på två ställen i vår inhägnade trädgård.


Vår Lungört, Pulmonaria officinalis, har aldrig blommat så fint som i vår. Den har vi på flera ställen, och den trivs även på vår norrsida av huset.


Bollviva, Primula denticulata, växer intill vår Lundviva.

Harsyra, Oxalis acetosella, blommar lite överallt i trädgården. När den blommat klart finns små tuvor med treklöver kvar.

Vårt lilla hav av Rysk blåstjärna, Scilla siberica, vid vår entré till stugan.

Till sist en bild tagen i kvällsljus den 30 april, på en nyutslagen Björk utanför vår tomt.

Varje dag när jag går ut i trädgården ser jag något nytt som är på väg upp eller har gått i knopp. Bland det negativa ser jag att något djur har ätit upp våra gullvivors blomstänglar, de första snäckorna har jag plockat och även mosat några liljebaggar. Men bortsett från detta njuter jag av vår lilla trädgård och allt som nu spirar. Växtsäsongen har nu börjat på allvar!

.

Boktips: Sådd och plantering

Det kom ett bokpaket från Bokklubben Hem & Trädgård. En av böckerna har jag nu läst och kan varmt rekommendera Trädgårdens grunder. Sådd och plantering av Bob Flowerdew, Norstedts, 2012, ISBN 978-91-1-303759-2.

Är man trädgårdsamatör eller vill veta mer om hur sådd fungerar, och hur man tar hand om sina plantor, så får man många bra tips ur boken.
Trädgårdens grunder. Sådd och plantering är lättläst och är upplagd från hur man väljer såjord och frön, till skydd, skolning samt vattning och gödsling av plantorna. Boken har även en ekologisk inriktning på odlandet.

Ett uppslag ur boken. I den får man enkla lösningar och många praktiska tips för sådd och plantering. Jag upplever boken jordnära och inte alls pretentiös eller flashigt modern. Helt i min smak.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Några tips ur boken:

När man sår frön ska man bara sätta så många frön som man vill ha plantor. Man behöver inte så alla frön i en påse eller tro att resultatet blir bättre om man sätter fröna för tätt.

Vill man ha ha till exempel tolv plantor så bereder man sin sålåda för så många. För att vara säker att man ska få en god sådd sätter man två frön i varje hål. När de sedan gror tar man bort den ena plantan.

Fröna som man får över förvarar man svalt, mörkt och helst i en lufttät och torr låda. Året efteråt när man sår dem får man sätta fler frön i varje hål, då grobarheten minskar ju längre man förvarar dem. Se på förpackningen hur lång hållbarheten är.

Man kan provså tjugo stycken gamla frön i såjord och ha dem på en varm plats. Gror alla tjugo är det utmärkt. Gror bara tio får man så dubbelt så många på samma plats. Men gror bara fem är det bara att slänga fröna.

Ett tips om vattning är att man ska vattna innan växterna slokar. Ett tips ur boken är att titta på flox när det är dags att vattna. De vissnar först i trädgården när det blir för torrt. Spana in dem och ser de att sloka så är det dags att vattna sina trädgårdsland och blomsterbäddar.

Ett annat vattningstips är att vattna på morgonen när växterna fortfarande är svala efter natten. Vattnar man på kvällen med kallt vatten på sina växter, kyler man ner plantorna.
Man ska helst vattna med svalt vatten, inte kallt ur en slang eller brunn. Vatten kan man ha i tunnor så det hinner bli svalt.

Man kan låna boken på bibliotek eller köpa den via internet. Ett tips är att jämföra priser med frakt på olika bokaffärer via sajten www.bokfynd.nu.

En bild ur boken fotograferad tillsammans med min zinkhink med penséer.

.

Klättervildvin ger fina höstfärger

 

Jag fick en beställning från en arbetskollega av Klättervildvin som växer vid vårt fritidsställe. Förra året växte de mycket så det är nu hög tid att klippa ner dem. En del av det nedklippta kommer jag att göra sticklingar av. Jag ska även sätta några till oss själva, så jag kan plantera ut dem på nya ställen för att få ännu mer höstfärger i trädgården.
Förra hösten planterade jag några plantor klättervildvin i vår stora balkonglåda i stan. De har överlevt vintern och nu ska det bli intressant att se om de kommer att trivas och bli till en fin grön vägg.

Klättervildvin är mycket lätt att föröka. Jag klipper av några grenar, ca 20-30 cm långa, och repar av de flesta bladen men sparar några högst upp. Sedan stoppar jag sticklingarna i en hög kruka med vanlig planteringsjord. Vattnar och sedan väntar. Efter ett tag ser man vilka sticklingar som överlevt. Därefter planterar man dem dit man vill ha dem, på friland eller i en stor blomlåda. När de sedan har rotat sig skjuter de upp i höjden.
Har man dem mot en spaljé likt vår med tvärgående ribbor, får man binda upp den så de växer rakt upp. Jag har huvudstammarna på en sida, så att de ska kunna flyttas när spaljén en dag ska målas om.

Växten går även att föröka med avläggare, det vill säga att en stambit ligger på marken i jord. Då slår det snabbt ut nya rötter, och därefter kan man klippa av den rotade grenen och på så sätt få en ny planta.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Några av våra plantor kommer från Trollhättan. En dag när jag kom dit med tåget en morgon på väg till mitt dåvarande jobb, hade de klippt ner vildvinet på järnvägsstationen. Jag plockade upp några avklippta grenar, och satte dem i vatten tills jag fick möjlighet att sätta den i en kruka. De överlevde.
Andra skott har jag fått av trädgårdsvänner, och även funnit nedklippta vid offentliga byggnader i bland annat Laholm.

På hösten har vårt klättervildvin fantastiska färger i alla nyanser från grönt till orange och rött, Klättervildvin kallas också för bara Vildvin och heter på latin Parthenocissus quinquefolia. Den trivs upp till zon 5 och kan växa upp till 20-30 meters höjd om rätt betingelser finns.

Vildvin växer i stort sett i alla jordar och i alla lägen, men trivs bäst i näringsrik och mullrik samt väldränerad jord. Dock trivs den sämre i ett kallt norrläge så undvik detta.

Vildvin kan klättra själv på släta ytor med sina sugkoppar. Dessa sitter stenhårt fast. Jag fick använda en metallspatel för att bända loss den när jag skulle måla spaljén där de växt.
Helst ska man låta klätterväxter växa på en egen spaljé en bit framför en vägg. Då är det mindre risk att fasaden skadas av en tät fuktig växtvägg, där både insekter och möss trivs.

Man kan klippa rejält i sitt vildvin om den blir för stor och risig. Den repar sig fort. Vildvinet kan snabbt växa upp för en vägg och fylla den med grönska. Det är därför den kallas för arkitektens tröst. Om byggare misslyckas med sina byggen, kan de plantera vildvin som efter några år täcker det fula. Något för nedgångna miljonprojektområden eller för modern ful superminimalistisk lådarkitektur? ;-)

Det finns även sorten Rådhusvin, Parthenocissus tricuspidata, men den är inte lika härdig som klättervildvin, då den trivs bäst i zon 1-3. Den känns igen på att den har treflikiga blad, till skillnad från klättervildvin som har fem flikar.

Rådhusvin har treflikiga blad. Denna bild är lånad från internet.

Läs mer om på Wikipedia om: Klättervildvin.

Information om växten finns att läsa hos Allt om trädgård: Klättervildvin.

Mer information finns även på Blomsterlandet: Klättervildvin.

Vildvinet växer på vår nya spaljé. Den grågröna färgen på spaljén är slamfärg. Fördelen med den färgen är att när det blir dags att måla om, är det bara att borsta bort lös färg och måla på med ny. Den finns i sex olika nyanser hos Kulturhantverkarna. Vår nyans heter "grön jord". Falu rödfärg som är den vanligaste slamfärgen finns bara i rött, svart och grått.

Jag har planterat klättervildvin vid en tall. Denna har på kort tid växt två meter upp på egen hand.

Denna spaljé blev klar sommaren 2009. Förra året hade vildvinet växt upp till tre meters höjd. Några grenar hade även stuckit iväg upp på taket intill. På senhösten klippte jag bort grenarna som hade växt fast på fasaden och fortsatt upp på taket, så att det inte skulle samlas löv där som binder fukt under vintern.