Klättervildvin ger fina höstfärger

 

Jag fick en beställning från en arbetskollega av Klättervildvin som växer vid vårt fritidsställe. Förra året växte de mycket så det är nu hög tid att klippa ner dem. En del av det nedklippta kommer jag att göra sticklingar av. Jag ska även sätta några till oss själva, så jag kan plantera ut dem på nya ställen för att få ännu mer höstfärger i trädgården.
Förra hösten planterade jag några plantor klättervildvin i vår stora balkonglåda i stan. De har överlevt vintern och nu ska det bli intressant att se om de kommer att trivas och bli till en fin grön vägg.

Klättervildvin är mycket lätt att föröka. Jag klipper av några grenar, ca 20-30 cm långa, och repar av de flesta bladen men sparar några högst upp. Sedan stoppar jag sticklingarna i en hög kruka med vanlig planteringsjord. Vattnar och sedan väntar. Efter ett tag ser man vilka sticklingar som överlevt. Därefter planterar man dem dit man vill ha dem, på friland eller i en stor blomlåda. När de sedan har rotat sig skjuter de upp i höjden.
Har man dem mot en spaljé likt vår med tvärgående ribbor, får man binda upp den så de växer rakt upp. Jag har huvudstammarna på en sida, så att de ska kunna flyttas när spaljén en dag ska målas om.

Växten går även att föröka med avläggare, det vill säga att en stambit ligger på marken i jord. Då slår det snabbt ut nya rötter, och därefter kan man klippa av den rotade grenen och på så sätt få en ny planta.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Några av våra plantor kommer från Trollhättan. En dag när jag kom dit med tåget en morgon på väg till mitt dåvarande jobb, hade de klippt ner vildvinet på järnvägsstationen. Jag plockade upp några avklippta grenar, och satte dem i vatten tills jag fick möjlighet att sätta den i en kruka. De överlevde.
Andra skott har jag fått av trädgårdsvänner, och även funnit nedklippta vid offentliga byggnader i bland annat Laholm.

På hösten har vårt klättervildvin fantastiska färger i alla nyanser från grönt till orange och rött, Klättervildvin kallas också för bara Vildvin och heter på latin Parthenocissus quinquefolia. Den trivs upp till zon 5 och kan växa upp till 20-30 meters höjd om rätt betingelser finns.

Vildvin växer i stort sett i alla jordar och i alla lägen, men trivs bäst i näringsrik och mullrik samt väldränerad jord. Dock trivs den sämre i ett kallt norrläge så undvik detta.

Vildvin kan klättra själv på släta ytor med sina sugkoppar. Dessa sitter stenhårt fast. Jag fick använda en metallspatel för att bända loss den när jag skulle måla spaljén där de växt.
Helst ska man låta klätterväxter växa på en egen spaljé en bit framför en vägg. Då är det mindre risk att fasaden skadas av en tät fuktig växtvägg, där både insekter och möss trivs.

Man kan klippa rejält i sitt vildvin om den blir för stor och risig. Den repar sig fort. Vildvinet kan snabbt växa upp för en vägg och fylla den med grönska. Det är därför den kallas för arkitektens tröst. Om byggare misslyckas med sina byggen, kan de plantera vildvin som efter några år täcker det fula. Något för nedgångna miljonprojektområden eller för modern ful superminimalistisk lådarkitektur? ;-)

Det finns även sorten Rådhusvin, Parthenocissus tricuspidata, men den är inte lika härdig som klättervildvin, då den trivs bäst i zon 1-3. Den känns igen på att den har treflikiga blad, till skillnad från klättervildvin som har fem flikar.

Rådhusvin har treflikiga blad. Denna bild är lånad från internet.

Läs mer om på Wikipedia om: Klättervildvin.

Information om växten finns att läsa hos Allt om trädgård: Klättervildvin.

Mer information finns även på Blomsterlandet: Klättervildvin.

Vildvinet växer på vår nya spaljé. Den grågröna färgen på spaljén är slamfärg. Fördelen med den färgen är att när det blir dags att måla om, är det bara att borsta bort lös färg och måla på med ny. Den finns i sex olika nyanser hos Kulturhantverkarna. Vår nyans heter "grön jord". Falu rödfärg som är den vanligaste slamfärgen finns bara i rött, svart och grått.

Jag har planterat klättervildvin vid en tall. Denna har på kort tid växt två meter upp på egen hand.

Denna spaljé blev klar sommaren 2009. Förra året hade vildvinet växt upp till tre meters höjd. Några grenar hade även stuckit iväg upp på taket intill. På senhösten klippte jag bort grenarna som hade växt fast på fasaden och fortsatt upp på taket, så att det inte skulle samlas löv där som binder fukt under vintern.

Vitbrokig pelargon från Orust

När vi i helgen gjorde ett besök på Orust hos min sambos föräldrar, tog vi med två av våra nyinköpta pelargonsticklingar till dem: en Doftperlargon 'Rose' och en Rosenknoppspelargon 'Rosebud'. Vi fick av dem en pelargon med vitbrokiga blad och rosa blommor samt en Mårbacka med röda blommor.
Säsongen har bara börjat så det kommer att ta ett tag innan de börjar blomma.

Pelargon heter Pelagonium på latin. Namnet kommer från grekiska pelargos som betyder stork. Detta för att växtens sprötliknande frukt liknar en storknäbb.
I engelskspråkiga länder heter Pelargon Geranium. Geramium är det latinska artnamnet för nävor, så det blir lite förvirrande. Ordet geranium kommer från grekiska geranos som betyder trana. Liksom med pelargonens frukt ser en nävas frukts långa spröt ut som en näbb på en trana.

Det finns 250 arter av pelargoner, enligt boken Växternas namn, varav de flesta växer i södra Afrika. I vilt tillstånd är de örter, halvbuskar och buskar i varierande utseenden. Det gemensamma att de har fem kronblad, och oftast är de två översta lite större eller mindre och har avvikande färgteckning än de nedre bladen.

Den svenske 1700-talsbotanisten Carl von Linné (1707-1778) odlade pelargoner men godkände inte namnet Pelargonium. Han kallade dem för Geranium. Pelargoner och nävor tillhör samma växtfamilj Geraniaceae men är olika.
Den franske botanikern Charles Louis L'Héritier de Brutelle (1746-1800) delade upp växtfamiljen i Geranium, Pelargonium och Erodium. Detta gjorde han i ett arbete som han publicerade 1792.

Läs mer om pelargoner på Wikipedia: Pelargonsläktet.

En av två nya pelargoner hemma hos oss.

Det finns ett pelargonsällskap på internet sedan 1999. Är du nybörjare eller vill få tips om hur man förökar och sköter om sina pelargoner tipsar jag om denna vägledning: Tips och Råd till Nybörjare!
Besök även deras webbsajt: Svenska pelargonsällskapet.

Till sist vill jag tipsa om ett pelargonmuseum som funnits sedan 2008 och ligger i Bodafors, två mil söder om Nässjö. De håller öppet april till september. Värt en resa om du ska till Småland och Glasriket i sommar. Pelargonmuseum med Nationalsamling i Bodafors.

Det ska bli roligt att se hur blommorna ser ut på denna vitbrokiga pelargon.

.

Ett paket kom med pelargoner

Den 18 april kom ett paket med fyra olika sorters pelargoner som jag beställt från Odla.nu. Jag och en arbetskollega delade på beställningen.
I varje förpackning fanns tre rotade sticklingar, så totalt blev det 16 pelargoner. Jag planterade mina i rengjorda krukor i jord för och balkonglådor, urnor och amplar.

Ett tips är att använda märkstickor och skriva sortens namn på. Då är det lättare att hålla koll på dem under vintervilan. Det är sedan lättare också att komma ihåg namnet när man delar ut sticklingar längre fram. Jag har plaststickor i olika färger och använder en tuschpenna.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag har köpt sorterna:

Doftpelargon 'Rose'. En ny sort med ljusgröna blad och rosendoft. Både bladen och blommorna kan användas i matlagning och bakverk. Blommorna är rosa och växer tätt på korta blomskaft.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Doftpelargon 'Cola'. Har koladoft och blommorna är i rosa nyanser med mörkröd täckning i mitten. Både bladen och blommorna kan användas i matlagning och bakverk.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Rosenknoppspelargon 'Rosebud'. Har gröna blad och röda blommor som ser ut som rosenknoppar då blommorna inte slår ut helt. Växtsättet är kraftigt, upprätt och förgrenat.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Och den sista: Doftpelargon 'Moskito Shocker'. Har rosa blommor. Flikigt bladverk med en doft av tallbarr och citron. Plantorna kan bli stora om man planterar dem i stora krukor. Växten kan verka avskräckande på mygg.

Bilderna på pelargonerna är lånade från trädgårdsajten Odla.nu.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Förra året misslyckades jag helt med våra pelargoner. De växte dåligt och några hann inte komma i blom innan växtsäsongen var över. Av elva krukor med pelargoner överlevde bara tre stycken vinterförvaringen i år.
Det kan ha både att göra med att jorden jag använde var dålig, eller att sommaren var sval och regnig som gjorde att de inte trivdes så bra. Vi har våra pelargoner på altanen vid vår stuga.

I år hoppas jag att våra tre övervintrade pelargoner, samt alla nya som vi köpt och ska få, kommer att blomma och frodas i sommar.

Doftpelargonen 'Rose' planterade i ny jord och i två rengjorda krukor.

Tips för att rengöra keramikkrukor
Vill man inte ha sina krukor i shabby chic stil eller ruffig antikstil kan man rengöra dem.
Jag tvättar först krukorna grovt med en gammal diskborste och sköljer ur dem. Sedan fyller jag en tioliters hink med ljummet vatten och häller i en deciliter ättika. Krukorna får ligga där någon timme. Kalkavlagring och annan påväxt försvinner lättare då. Jag skrubbar sist med en disksvamp och sköljer rent och sedan får de torka. Ättiksvattnet går att återanvända till flera omgångar med krukor.
Ättikan både löser upp avlagringar och desinficerar på ett miljövänligt sätt.

.

Lägesrapport 15 april 2012

Söndagen den 15 april tittade solen fram vid vårt lantställe i Sydhalland. Det var den tredje dagen efter att vi öppnat stugan för året. Jag fann ännu fler blommor som börjat blomma i vår trädgård. De som jag upptäckte den första dagen skrev jag om i förra artikeln: Lägesrapport 14 april 2012.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Från Orust på Västkusten kommer vår Vårlök, Gagea lutea. Jag planterade den vid foten av en björk där andra lökväxter växer. Därefter fick jag höra att rådjur gärna äter av den om de kommer åt. Attans, tänkte jag. Istället för att sätta nät över dem, duschade jag dem med billig hårsprej. Förhoppningsvis låter djuren dessa vara i fred.

Ett litet bestånd av vårlök har börjat växa på vår tomt.

--------------------------------------------------------------------------------------------

På flera ställen i våra rabatter växer det Rysk blåstjärna, Scilla siberica. Jag kallar dem oftast bara för Scilla. Dessa har funnits på tomten hela tiden, för vi har inte planterat dem. Om de trivs kommer de att föröka sig och färga marken blå på våren. Men hos oss kommer det upp sparsmakat upp plantor lite varstans. Jag brukar gräva upp de som växer på fel platser och flyttar dem dit jag vill ha dem.

En blomma på väg att att slå ut.


En Rysk blåstjärna i knoppstadiet.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Under ett skyddande nät i vårt woodland fann jag denna Lundviva, Primula elatior. Än så länge är den låg, men när värmen kommer blir stjälkarna högre och sprider ut de små blommorna.

Lundviva har större blommor än Gullviva.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vi har haft besök av kaniner i vår trädgård trots inhägnader. På flera ställen såg jag avbitna bestånd av Krokus. På några platser hade de dock skonat dem och de lyste blålila i solen. Jag måste komma ihåg att sätta nät över dem på hösten.

Man kan se tydliga spår med gnagmärken på bladen. Men blommorna hade de inte hunnit äta upp.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Jag hade bild på denna Tulpan i förra artikeln. Den slog ut på söndagen när solen tittade fram mellan tunga skyar. Även den fick en dusch med hårspray ifall kaninerna kommer tillbaka till sitt "smörgåsbord" av godsaker i vår trädgård.

En av två tulpaner som redan blommar.

--------------------------------------------------------------------------------------------

En liten förskrämd Blåsippa, Hepatica nobilis, fann jag i perennrabatten. Denna sippa har jag fått från min syster på Ostkusten.

En lite naggad blomma tittar upp ur vårriset.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Vi har en ovanliga Vitsippa, Anemone nemorosa, som växer i vårt woodland. Den har flera blommor i en klase, istället för bara en enda blomma på en stängel. Glädjande nog hade de spridit på sig där jag planterat dem. Denna sort fick jag av en arbetskollega som har sin stuga i Skaraborg.

Detta exemplar har tre blommor på en stjälk.

--------------------------------------------------------------------------------------------

När jag gick till friggeboden såg jag något litet blått på marken. Det är Ormöga, Omphalodes verna, som redan nu har börjat gå i knopp, och en enda liten blomma hade börjat slå ut. Denna fick jag av en trädgårdsvän tillika arbetskollega i Laholm när jag arbetade på biblioteket där.

Efter ett litet kort stilla vårregn har två vattendroppar fastnat i blomman.

.

Lägesrapport 14 april 2012

Vi öppnade vår stuga fredagen den 13 april, efter att ha haft den tillbommad sedan den 6 november. Den andra dagen gick jag ut med kameran och fotograferade växter som blommar trots det svala vädret. Trädgården ligger till stora delar i dvala, men lite här och där har det börjat blomma lite smått.

--------------------------------------------------------------------------------------------

En glädjande upptäckt var att vår Snödroppe, Galanthus nivalis, inte hade blommat ut helt. Några exemplar blommade fortfarande. Jag fick en tuva för några år sedan av en arbetskollega som har sin trädgård i Mölndal.

--------------------------------------------------------------------------------------------

För drygt tio år sedan köpte vi mängder av narcisslökar och planterade ut. Men med åren tynade de bort och försvann allt mer. Men då och då dyker en och annan Påsklilja, Narcissus, upp på oväntade ställen. De trivs inte hos oss, kanske för att vi har sandjord.

En påsklilja som överlevt och som blommar för fullt.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Den lilla påskliljan Tête à tête växer lite överallt numera hos oss. Varje år köper jag flera krukor av dem. När de har blommat klart planterar jag ut lökarna i trädgården. De kommer tillbaka året därpå med små nätta blommor.

En söt lite blomma som egentligen är en återanvänd växt. Den blir 10-15 cm hög i trädgården.

--------------------------------------------------------------------------------------------

I en liten solig söderslänt blommar det för fullt av Vårstjärna, Scilla forbesii. De har växt lite var stans tidigare. Varje gång jag ser en ensam blommande vårstjärna gräver jag upp den och sätter den tillsammans med de andra. Så nu har vi fått ett litet bestånd. De får kämpa sig upp ur fjolårsgräset. Jag får skriva i mina trädgårdsagenda att klippa ner det på hösten, så blir de finare till våren.

I en solig och torr slänt mot söder trivs vår vårstjärna.

--------------------------------------------------------------------------------------------

En av våra Lungört, Pulmonaria obscura, har redan börjat blomma. De trivs inte i full sol eller i för torrt läge. De blir finast hos oss i halvskuggiga lägen.

Lungörtens blommor är först rosa som sedan övergår i blått.

--------------------------------------------------------------------------------------------

En av de tacksamma vårblommorna är Tusensköna, Bellis perennis. Den är lite svår att se bland allt visset gräs och kvarliggande löv. Undrar om den har blommat hela vintern, för de blommade när vi stängde stugan den 6 november.

Bland visset gräs lyser den upp.


En tusensköna som vänder sig mot solen.

--------------------------------------------------------------------------------------------

I vår inhägnade trädgård har jag satt mängder av tulpanlökar. Men nu har kaninerna hittat dit då det finns flera gnagspår efter deras framfart. Trots att vi nätat in trädgården har de kommit in. Jag ska spruta billig hårsprej på de tulpaner som finns och de som är på väg upp. Förhoppningsvis ska doften avskräcka kaninerna att äta av dem. Trots detta har denna Tulpan, Tulipa, överlevt.

En tidig tulpan är på väg att slå ut.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Utöver dessa blommor har jag även sett några Rysk blåstjärna, Scilla siberica och en Blåsippa, Hepatica nobilis. Det kalla vädret håller igen på tillväxten, men överallt ser jag hur perennerna har börjat sticka upp ur jorden.

Buskarna har svällande knoppar och små blad börjar skymta på kaprifol, måbär och klematis. När värmen kommer tillbaka och ljuset tilltar exploderar hela trädgården i växtkraft. Snart är vi där.

Fler bilder på vårblommor i nästa artikel.

.

Larvigt värre… eller?

När vi kom till stugan en sommardag såg jag att bladen på vår Slingerkrasse som växte på altanen hade decimerats. Jag behövde inte leta länge förrän jag fann de skyldiga till skadorna. Plantorna var fulla av spräckliga larver som åt för glatta livet.
Istället att börja plocka bort dem tog jag fram kameran för att dokumentera dem.

En larv äter på en blomma på slingerkrassen.

De är rätt vackra, eller hur?

Jag är kluven till larver, ser jag dem på krusbärsbuskarna kommer besprutningsflaskan med Pyrex-N fram och jag duschar bort ohyran. Annars äter de upp alla blad och buskarna blir helt kala.

Ser jag dem på plymspirea låter jag dem äta upp bladen på vissa plantor. Larverna är rätt glupska och de brukar kaläta dem helt och hållet. Men växterna repar sig och kommer tillbaka nästa år.

Halvt uppäten plymspirea den 22 augusti. I september var det bara ett växtskelett kvar.

När larverna sätter sig på ettåringarna som slingerkrasse så ska de väck. Jag tar inte död på larverna utan plockar bort dem och bär iväg dem till till skogs. Där sätter jag dem på någon växt de kan äta av.
Innan jag bar iväg den lade jag dem på en tallrik för att lättare kunna fotografera dem.

Många larver blev det. De fick nytt hem i skogen och mina slingerkrasse överlevde denna sommar.

En bloggkompis har meddelat att dessa är larver till kålfjäril. En vit fjäril med mörka fläckar på vingarna. På latin heter den Pieris brassicae. Brassica är kål på latin.
I min bok Lilla fälthandboken: Fjärilar står det att larverna lever på olika korsblommiga växter och främst på odlad kål och krasse. På ett år kan kålfjärilen hinna med tre generationer.

Så här ser en kålfjäril ut. Bilden är lånad från Wikipedia.

Läs mer om fjärilen på Wikipedia: Kålfjäril.
Läs mer om Kålfjärilen i Allt om trädgård: Kålfjäril, Pieris brassicae.

En annan hårig larv kryper på ett blad av silverkalla. Även den larven fick ett nytt hem i skogen. Är det någon som vet vad denna kommer att bli som fjäril eller annan insekt?

.

Skogsstjärna – en försynt liten skönhet

På vår tomt växer det överallt. Mängder av växter har vi planterat och andra har nog alltid växt där, och en tredje kategori är de som kommer dit av sig själv. Till den sista kategorin hör alla ogräs.

En av ursprungsväxterna på tomten är Skogsstjärna, Trientalis europaea L. Dessa små blommor växer i de kvarvarande mer vildvuxna delarna av vår trädgård. Det är inte mycket som jag har gjort för dem, utan de kommer upp av sig själv. När jag grävde nya rabatter i den del av trädgården som tidigare var risig skogsmark, försvann nog de naturliga förutsättningarna för dem. Men de kommer upp lite var som helst.
De tar inte över och de sprider sig inte som ogräs, så de får vara kvar.

Skogsstjärna är Värmlands landskapsblomma.
Carl von Linné hade den som en av sina favoritblommor. I sin bok Flora Lapponica från 1737 skriver han om skogsstjärnan: ”Jag vet ej, hvilket blommans behag det är, som med sin tjusningskraft så bländar ögat, att åskådaren vid dess åsyn tyckes nästan blifva förhäxad; kanske beror detta på symmetrien, all skönhets moder!”.

Nästa gång du går i skog och mark, ta en extra titt på alla små växter som finns överallt. Linné såg skönheten i det lilla. Ta en extra närtitt på hans egen blomma, linnea, när du ser den.
Den har jag inte sett i vår trädgård. Men den kanske växer gömd någonstans, vem vet?

Läs mer om skogsstjärna på den Virtuella floran

.

Myskmadra – marktäckare utan problem i skugga

Den lilla kryddörten Myskmadra, Galium odoratum, som växer vid vår stuga, kommer ursprungligen från min vän Ann i Lilla Edet i Västergötland. Jag fick en liten tuva av henne när jag hälsade på där.
Hon hade spansk skogssnigel eller mördarsnigel som den också kallas i sin trädgård. Jag var mycket noggrann att undersöka plantorna så att inga sniglar eller ägg följde med växterna.

Man får även spola rötterna eller skölja av hela växten i en hink med vatten. Ser man sniglar är det bara att mosa eller klippa sönder dem. Häller man bara ut vattnet i trädgården utan att kontrollera detta, kan det vara början till en ny snigelkoloni om man har oturen att man fått med en snigel eller ett ägg. Det räcker med en enda spansk skogssnigel. De befruktar sig själv och kan lägga 400 ägg per år.

Myskmadran i full blom i slutet av maj.

Myskmadran är en rätt tacksam växt. Den är en av de få kryddväxter som trivs att växa i halvskugga till skugga. I full sol trivs den inte alls. Den blommar på våren med vita små blommor. Plantorna kan bli 30 cm höga, men mina är kring 15-20 cm. Kanske är de högre längre in i woodlandet, men de är så fina så jag vill inte klampa in i beståndet och mäta.

Den sprider sin långsamt med en jordstam. Vill man sprida den snabbare delar man på plantorna och sprider ut dem över ett större område. Med tiden växer de ihop till en fin grön yta.

Tidigare användes myskmadra torkad, likt lavendel, i klädskåp och doftkuddar. När växten torkar svartnar den och avger ämnen kumarin och sprider väldoft. Man ska skörda och torka växten när den har börjat blomma på försommaren.

Den virtuella floran skriver om varifrån det latinska släktnamnet Galium för måror kommer från. Det är från grekiskans ord gala som betyder mjölk. En växtsläkting som Snärjmåra, Galium aparine, har man använt till att sila mjölk med, vilket kan ha gett släktnamnet. Man har även trott att boskap som betar måror har mjölkat bättre. Bland vildväxande Galium-arter i Sverige finns bland andra Vitmåra, Stormåra och Gulmåra.
Odoratum i Myskmadrans namn Galium odoratum betyder välluktande.

--------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer om Myskmadra på: Den virtuella floran.
Läs mer om Myskmadra på: Odla.nu.
Läs mer om Myskmadrans medicinska effekter på: Alternativmedicin.com.

Myskmadra består av en stängel med åtta blad i en krans på stjälken. Överst kommer blommorna.

En tät fin grön matta av Myskmadra i vår skuggträdgård. Inga djur äter av dem, inte ens rådjur och sniglar.

Sent på hösten börjar myskmadran tacka för sig och vissna ner. Bilden tagen den 31 oktober 2009. En lite akleja har slagit rot bland plantorna.

.